2. Sista säkra

Att använda en sista säkra har säkert de flesta hört flera gånger. Jag själv har alltid haft svårt att praktisera det och förstå dess betydning. Svårigheten har varit att jag inte kunnat utse någon sista säkra på flera sträckorna lagom nära kontrollen. Om banläggaren har gjort ett bra jobb finns det ofta ingen given sista säkra nära kontrollen. Men jag har under senare år insett att det är en jätteviktig taktisk fördel med att hela tiden sträva efter att använda en sista säkra. Användningen gör att kontrolltagningen blir enklare, säkrare och du undviker att gå i banläggarens fällor. Sista säkra medför att man kan hålla ett högre tempo in mot kontrollen och det ger också en tydlig gräns för när man ska ta det lugnare och läsa av terrängen mer noggrant. Missar man sin kontroll kan man även ha fördel med att använt sista säkra. Du kan då återvända dit och börja om kontrolltagningen på ett strukturerat sätt, vilket för det mesta är mest tidsbesparande. Det finns alltid en sista säkra. Ibland är den väldigt tydlig och nära kontrollen, medan den ibland ligger längre från kontrollen.

Sista säkra ska vara en tydlig punkt i terrängen som ligger så nära kontrollen som möjligt. Det ska vara lätt att grovorientera dit i hög fart och man ska inte kunna missa den. Exempel på bra sista säkra punkter är gulmosse, stigkors, stigkrök, stora branter, beståndsgräns eller tydliga höjder. Exempel på sämre sista säkra punkter är blåmosse, liten sten, hjälphöjd, grönområdeskant. Dessa är ofta diffusa eller lätta att ta fel på. Vilken sista säkra punkt man vill använda ska hela tiden bestämmas ut från föregående kontroll.

I detta exempel hade jag aldrig sett vänster vägvalet om jag inte utifrån kontroll 2 läst sträckan baklänges. Jag såg då att kontrollen blev väldigt enkel att ta från vägkorset bakom kontrollen och att snabbaste vägen dit är via stigen och vägen till vänster om sjön. Vägkorset blir min sista säkra. Dit kan jag springa i max tempo. Först när jag närmar mig sista säkra planerar jag själva kontrolltagningen i detalj och väl där drar jag också ner på tempot och ser en extra gång på kartan.

Denna sträcka är ett praktexempel på att det är otroligt viktigt att läsa alla sträckor bakifrån samt att utse en sista säkra. Dels så är vägvalet snabbast och mest energibesparande. Men kanske viktigaste av allt är att kontrolltagningen blir lättast och man eliminerar risken för misstag. Under detta passet var det flera av löparna som inte hade sett vänster vägvalet och det var väl ingen överaskning att det var just de som enligt mina ögon inte har någon taktik och vet hur de orienterar.

Målsättning 2 – Under dagens pass ska jag läsa alla sträckor baklänges och utse min sista säkra på alla sträckor. Detta gör att jag springer med en plan och att jag eliminerar misstagen.